Mitt i sommaren med en trollande anka

Midsommar är en dag som liksom kommer i skymundan. Det planeras aldrig ordentligt för den, inte i min värld i alla fall, utan helt plötsligt står man där med en blomsterkrans på skallen och undrar hur man hamnade just här. I år blir det (antagligen) inga blommor i håret men vi blir ett härligt liten lugnt gäng som ska spela spel och bara umgås. Med tanke på min idiotiska dag igår, då jag glömde ta mina morgontabletter, känns det som en perfekt midsommar!

Så fort det blir en högtid spolas min hjärna tillbaka till ett år bak i tiden. Hur mådde jag då? Hur såg min vardag ut för ett år sen? Nu har jag min härliga blogg så det är bara att klicka mig tillbaka till mitt förflutna och visst är det spännande. För ett år sen hade jag alltid rullis med mig (eller så sket jag i den och fick ont) (med tillhörande vad var det jag sa blickar från min älskling).

Förra året var jag upptagen med"Jag borde..." "Jag ska bara..." "Jag måste..." för varje sekund jag inte skrek av smärta trodde jag att jag skulle åstadkomma något stort. Men jag visste aldrig exakt vad. Jag blev besatt av att edita foton och jag hade precis börjat trappa ner på min Tiparol. (Idag har jag trappar ned med 100 mg!)

Jag får liksom lust att skaka om 28 åriga Elin, säga till henne att bara andas och sluta stressa. Att vi kommer få hjälp och nästa midsommar kommer vi må så mycket bättre! Undrar om 30 åriga Elin sitter och skrattar åt det här, ett år framåt, för att hon önskar att hon kunde göra detsamma med mig nu?

Jag har förövrigt kommit på det perfekta namnet på min sjukgymnast. "Magiska sjukgymnasten" rimmar liksom dåligt, tycker du inte det? Härmed kommer hon att få smeknamnet Magica De Stretch. Hon arbetar med MDT så det hon gör är häpnadsväckande.

Nu måste jag fixa till mig så jag ser presentabel ut inför lunchandet med Christoffers mormor, morfar, mamma och bror! Jag önskar er alla en härlig midsommarafton med blommor i håret, en hutt i handen men framförallt en väldans massa kärlek.