13 juni 2012

Smärta på vift

Jag fick några övningar av min sjukgymnast att göra varannan timma. Extra läxan var att tänka på min hållning då jag står och sitter ner. Duktig elev som man är gjorde jag allt till punkt och prickar. Men igår kväll var jag inte en glad kortis. Jag var en väldigt frustrerad hormonell och smärtfylld kortis.

Precis som sjukgymnasten sagt flyttade sig smärtan vill mitten av svanken istället. Det va tydligen bra (fast det kändes konstigt nog inte toppen) och gjorde svinont. Min svank är smörjd och rör sig lättare efter övningarna men kunde knappt sova inatt.

Idag ska hon se hur jag reagerat på övningen och även då jag va bitter igår kväll så längtar jag efter att stå där i mina underkläder och bli vriden på.

Okej, underklädes delen kan skippas. Känner mig som en säl då jag klumpigt dunsar ned på britsen. Vill säga till henne att jag inte ser ut så här egentligen. Börja berätta om vattenvikt och hormoner. Men vad tjänar det till egentligen?

Hon är inte där för att beundra mina nya extra bulliga former. Hon är där för att laga min rygg. Hon har redan konstaterat att det är något mekaniskt fel i ländryggen och bäckenet. Antagligen läsningar och någon disk som hamnar fel. Ska bli spännande att se vad hon har för knep i bakfickan.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Om du är en säl så är du då den sötast i världen! Det är så jävla underbart att du TRÄNAR . Har ju länge varit tacksam för att du kan gå . Typ när nån frågar hur det går med dig - Hon kan gå nu med glädje i rösten !! Älskar dig puss mammma

Anonym sa...

Definera mekaniskt fel, låter så drastiskt. Jag står i kö till sjukgymnast, kanske får jag också beskedet mekaniskt fel. Styrkekram!