Vaknade nu på morgonen med en magkatarr från helvetet. Tror till och med Djävulen hade ansett att den var lite väl intensiv för en nyvaken flicka som mig. Förövrigt är det engelska ordet för magkatarr så mycket mer passande; heartburn. Eller kanske; tummy meltdown.
Har inte alls haft bra magdagar de senaste två-tre dagarna. Jag har försökt ta det med ro. Acceptera att mina smärtor går väldigt upp och ner just nu, att inte bli upprörd och tro att sprutorna slutat fungera. Jag har ju, över lag, gjort såna framsteg att det är ett nytt liv jag lever nu jämfört med tiden innan Enantonbehandlingen. Jag blir bättre, jag känner det och om jag blir förvirrad påminner mina gosegull mig om det.
Men magen har varit fullkomligt galen, som sagt. Igår var det tillbaka i fosterställning, skakningar och tröstätning (som är en idiotisk idé om man redan har ont i maggen). Och nu på morgonen gjorde det "Endo ont" plus giganto katarren. Att må illa är nog det värsta av allt. Illamående slår ut hela systemet. Jag har hellre ont än mår illa. Att kombinera illamående och smärta är rent av: styggt.
Min älskade mamma råkade vara i krokarna och skyndade till Apoteket för att laga hennes dotter. Snart stod hon i mitt vardagsrum och lassade upp olika magmediciner! Med hjälp av apotekaren (som i dag kallas för: ängeln) (men andra dagar kallats för: människa som gör sitt jobb) fick jag tre olika tuggtabletter som kan tas samtidigt, för de påverkar på olika vis. Så jag tuggade frenetiskt i mig: Gaviscon, Novalocol och Galieve (efter att ha svalt en Omeprazol).
Plopp! Som om en isbit långsamt smälte djupt nere i magen spred sig ett lugn upp genom kroppen!
Så nu ligger jag här på soffan med datorn stödd på benen så att ingen tyngd nuddar den bräckliga magen. Den gör ont fortfarande men (jag ber dig: hurra nu glatt när du läser nästa stycke) illamåendet är borta! (Lägg gärna till en lyckodans här). Lite magkatarr kvar, men inte alls så att jag lider. Endosmärtorna är kvar men inte lika intensiva då Tiparolen gjort sitt jobb.
Idag tänker jag inte röra mig ur fläcken! Max kan jag tänka mig att förflytta mig (långsamt som en sömngångare) till hobbyrummet och scrappa lite. Frustrerande då kroppen inte samarbetar med hjärnan som vill så mycket.
Hatar verkligen min mage ibland.
2 kommentarer:
Det var roligt att kunna hjälpa dig så lätt tu r med en tjejen på Apoteket ! Massa pussar mamma
Igentligen borde vi ha en dispenser av nagot slag med Novalucol och annat magmedel, for att spejsa till det lite. Som globerna fyllda med tuggummikulor man ser pa liseberg eller utomlands, fast packad med tuggisar for magen...
Bara en tanke.
Skicka en kommentar