Jag har blivit smått galen den senaste tiden. Endon har varit stygg och galen. Men idag hände något som gjorde mig glad-ledsen och fick mig att se ett ljus i tunneln (och inte ett sånt där vitt ljus man ska gå mot då man blivit söndertrampad av en elefant).
Idag hade jag en molande känsla i ryggen av och till under hela dagen. Irriterande och lite svårt att sitta hela tiden men absolut ingenting jämfört med min vanliga smärta. Då klockan slår 16:00 brukar jag lägga mig i sängen och tillbringa resten av kvällen på rygg (och det är inte den positiva antydan att Christoffer "fått mig på rygg" hela kvällen) (det hade ju varit snuskigt skrivet) (sån är ju inte jag). Men idag kunde jag gå upp på fötterna, vandra in i rummet vi bor i just nu och hämta mina värktabletter helt själv. Jag hade inte ens tänkt på att de borde tas innan mitt tablett alarm satte av klockan sju.
Tro det eller ej (blir enklare om du tror mig) men magen slog bakut först klockan 19:40. Magkramper som hade kunnat döpas till Hitler (eller valfri SD politiker)(då menar jag inte Svenska Dagbladet) (de är ju inte politiker) som retade igång ryggen som började mobba mina lår.
Det var evigheter sen jag slapp sängen så sent på kvällen. Naturligtvis är det enkelt att glömma detta då det gör ont att andas. Men nu när värktabletterna börjar sippra in i kroppen och hjärnan känns det som en kalasdag. Och inte för att jag är groggy utan för att jag minns igen.
Jag och Christoffer gick till och med ut på en promenad i skogen. Det hade redan börjat att skymma men vi var på ett uppdrag. För att bli eggade att gå ut på vår 30 minuters promenad per dag hade vi hittat på en fototävling. Man skulle ta det snyggaste fotot.
Här är båda våra bidrag. Christoffer måste ha försökt fiska ännu mer extra pojkväns poäng (även då han redan har kammat hem alla som finns) valde en pussbild på mig.
Jag ser gräslig och sliten ut, men jag håller med om att himlen blev fin. Och jag hoppas verkligen att jag inte ser ut så här då jag vill hångla på riktigt, ser ju skräckfilms hemskt ut.
Jag har en mörk bild där man kan se min älskade karl viffta med armarna, om man är riktigt uppmärksam.
Sicken cool dag...
7 kommentarer:
Fan vilken underbar dag det ar :D Detta med att du klarat dig sa relativt smartfritt idag ar ju fan helt uber coolt! Fan va underbart att det tar ett skutt i ratt riktning ibland.
Denna photo tavlingen maste vi fortsatta med!
Herre gud som du får till det du måste då vara den roligaste människan på jorden. Jag blir så glad att din dag har varit bättre. Det är du värd din lilla sötunge .Den förbannade endon skulle utplånas från jordensyta. Tänk att mitt i allt detta har du gjort värdens present till store bror och kompis och en rosa elefant !!! Du är då bara bäst. Korten är underbara. Jag vill ha dem som tavla bägga två . Älskar dig puss
cool bild
Christoffer, jag kommer fortsatta kla dig i vara tavlingar. Alskar dig galet mycket!
Mamma, du ar den roligaste! Du ska akta dig for vad du onskar dig. Snart far du en socka, en tavla pa min pussmun och en gron gris. Puss pa dig, underbara mamma.
Johan, tack sa mycket! Vad roligt att du hittade hit.
Hehe . Men jag gillar vad du skriver. Alltså inte att du har ont men du skriver väldigt bra och intressant... :-)
Ha de bra!
Kram Cissi
Hej endo-syster-yster!
Tänk va dina kommentarer piggar upp, tack! Du vet ju mkt väl hur det är och det stärker en att man inte är ensam i det här helvetet. Man får ju inse att det faktiskt kunde varit värre.
Har fått telefontid till min gynläkare på måndag, bättre än ingenting. De vill ju ge mig nya starkare hormoner, troligtvis provera för att svälta endon (jag är rädd för biverkningarna, främst viktökning så är tveksam). Jag har länge vart nöjd med mina dubbla hormoner som fungerat länge (spriral och p-piller) och nu vill de ge mig ännu starkare.
Dessutom måste jag få nya smärtstillande för mina har slutat tillverkas - till mitt stora förtret, de är enda som hjälp mig ngt och dessutom inte gett så mkt biverkningar. Så allt är ett enda stort frågetecken just nu.
Pga endon (skovet jag hade i mitten av augusti) har jag haft sömnproblem i 2 ½ månad, vilket ledde till en liten depression. Småsaker hela tiden och så lyssnar man inte på sin kropp, då rinner bägaren över.
Så de tabletter jag nu har biverkningar av är en antidepressiv medicin, illamåendet är värst. Usch och fy!
Hur mår du just idag? En bra dag, eller en dålig dag?
Stor kram
Tack Cecilia! Jag blir alltid sa glad av att nagon faktiskt laser min blogg! Vad roligt att du gillar den! Man ska allt ha kul aven da man har ont plus kunna skratta at elandet :d
Manga kramar
Emma! Jag svara pa din blogg! Sa du ocksa far en fin ny kommentar! Kramar kramar
Skicka en kommentar