Piller-Thriller i Jul

Idag har varit en stygg Endo dag med ordentlig magkatarr samtidigt (two in one). Men jag tror att det var läkar-nervositeten som triggat vågorna av kramper idag. Jag hade ett samtal med Doktor Godhjärtad idag och imorgon ska jag besöka Doktor Duktig igen. Alldeles för mycket läkare för min smak. Men vissa saker kan jag inte undvika, som läkare, techno grannen (som är besatt av bas och hög volym) samt mitt lurviga tuffsiga godmorgon-hår.

Men jag ska ändå berätta lite vad som händer med mediciner, brevet som skickats till Uppsala och julen. Är väldigt trött och sliten idag men ska göra mitt bästa med att bilda meningar och forma tankar som inte handlar om choklad eller cola light

Som sagt pratades det med Doktor Godhjärtad. Hon skulle ha ringt klockan ett på eftermiddagen men av någon anledning (hon gav nog en, men min hjärna sov fortfarande) plingade hon istället vid nio på morgonen. Jag råkade nog klicka henne av misstag en gång. I alla fall var jag inte riktigt på G utan halvt snoozande då jag försökte förklara vad som hänt sen sist och vad jag vill ha hjälpt med.

Först och främst skrev hon ut en annan smärtlindring. Denna har ett coolt namn (inte med ordet Retard tätt bredvid) (gissa om mina bröder och Christoffer skrattat gott åt mina Retard piller) och heter Ariclaim.

Och vad är det här nu då? Man blir ju förvirrad av alla dessa mediciner. Som vanligt låg jag med datorn på magen och klicka mig runt. Och det jag kom fram till var att Ariclaim används för att behandla smärta. Särskilt ett tillstånd som kallas diabetesneuropati. Vilket kort betyder att delar av nervsystemet har skadats och är ganska så vanligt vid diabetes (kanske du kunnat ana dig till med tanke på namnet). Denna smärtan beskrivs som brännande, stickande, svidande, huggande eller molande smärta eller som en elektrisk chock. Smärta kan framkallas av beröring, värme, kyla eller tryck men det berörda området kan även vara helt utan känsel.

Nackdelen är att dessa tar över en månad att visa minsta tecken på förbättring. Och julafton är ju så nära! Jag vägrar ligga i ett separat rum på jul och inte kunna vara delaktig. Det går jag helt enkelt inte med på. Så jag insisterade till Dr Godhjärtad att hitta en lösning.

Först blev jag sur av hennes förslag. Jag fattade inte alls hur hon tänkte, vilket kan ha att göra med att jag var nyvaken. Hon ville alltså att jag ska ändra på mina Tiparol depo (vilket fick hela mitt inre att skrika av skräck, vill hon att jag ska få mer ont?) och sänka doserna. Men efter en stund förstod jag hur hon tänkte. Alltså ska jag ta 200 mg på morgonen. På kvällen tar jag istället 150 mg. Vilket leder till att jag då har 50 mg vanlig Tiparol som jag kan stoppa i mig vid behov.

Jag bävade däremot för hur mina nätter ska bli då jag inte får nog med smärtlindring. Så hon ordnade detta också med: Mirtazapin activis. (Vem fan döper dessa produkter egentligen?).

Denna är mot depression (vilket inte är aktuellt för mig men...) den ska också fungera som ett sömnhjälpmedel samtidigt som den är smärtlindrande.

Över till det fantastiska brevet som Christoffer har skrivit. Vi har fått otroligt fina reaktioner på det, från er underbara läsare. Era peppande ord (till både mig och Christoffer) har rört mig till tårar (fast det händer ju väldigt lätt just nu, med hormoner och allt). Jag har varit så nere, utslagen och nedslagen men brevet har gett mig kämparglöden tillbaka (den försvann nog aldrig ordentligt, den är för envis).

Vi har för övrigt redan fått en liten uppdatering gällande klagolappen. Brevet har skickats till Kvinnokliniken (endometrios centrum) och till huvudchefsdoktorn (ja, det är den formella titeln) på hela sjukhuset. Det känns så bra att jag inte kan finna ord.

Samtidigt har jag fått ett jätte fint mail av en tjej som berätta att hon hade samma problem som mig, hade samma läkare som jag mött men blev behandlad på Trolig Endometrios. Och han hade sagt att om inte behandlingar fungerar som de ska och de inte hittar något på en MRT (som inte ens var nödvändig för att han skulle ge henne ordentliga hormonsprutor) så ska han operera henne och leta runt lite.

Exakt samma läkare som avvisade mig. Att veta detta, gör mig ännu mer peppad! Brevet kan faktiskt göra skillnad! Jag önskar verkligen det.

Jag håller i alla fall tummarna att dessa piller ska laga mig fram till julafton. Eller i alla fall ge mig nog med pauser för att orka frossa ordentligt. Har svårt att dras med i julstämningen (konstigt då jag var ivrig som en iller för bara en vecka sen). Men så fort mitt besök är klart hos Doktor Duktig kommer jag kunna andas ut och ge mig hän till Tomten, klappar och glögg.

Ska bli otroligt skönt att slippa tänka på hormoner, smärtstillande och sjukskrivningar ett tag framöver. Bara det är en julklapp värdig att läggas under granen!